FFW: En byggprojektledare måste vara specialist

Den här artikeln är från vårt magasin FFW – Forsen Forward 2018. Magasinet innehåller framtidsspaningar och spännande intervjuer. Vi jobbar som bäst på nästa nummer. Vill du ha 2018-års nummer som Tina är med i, klicka här. Artiklarna är fortfarande aktuella. 

Tina karrbom gustavsson har en civilingenjörsexamen i maskinteknik från KTH och det var där hennes intresse för projektledning väcktes till liv.
– Jag hade en mycket bra lärare som inspirerade mig. Jag tyckte att det var spännande hur man får människor att jobba tillsammans mot gemensamma målbilder – inte bara var och en för sig och sitt eget bästa.

Det ledde till en doktorsavhandling som handlade mycket om betydelsen av kommunikation i projekt, vilket i sin tur ledde till att hon började undervisa i ämnet. Men så småningom kände hon att hon hade för få egna exempel kring det hon föreläste om, så hon lämnade akademin några år för att arbeta i rollen som projektledare, närmare bestämt som utvecklingsdirektör i Huddinge kommun.

– Mitt uppdrag var att leda ett stadsutvecklingsprojekt i Flemingsberg. De åren fick mig inte bara att bättre förstå komplexiteten i samhällsbyggnad, utan även hur viktigt det är att försöka skapa sig en helhetssyn över de olika delarna i ett projekt och hur de förhåller sig till varandra.

Det behövs med andra ord en projektledare som väger in politik och regelverk, men också företagens affärsmodeller och drivkrafter, marknadens förutsättningar och de boende och deras behov och förväntningar.

– Tidigare kunde jag detta i teorin, men nu fick jag träna praktiskt. Jag lärde mig hur utmanande det är att befinna sig i händelsernas centrum. Och den kunskapen har jag med mig nu när jag undervisar.

Men för att kunna förstå helheten krävs en bred kunskap.
– Bredare än vad många tror, faktiskt. Och med bredd menar jag inte generalistkunskap. En byggprojektledare behöver vara specialist; en expert på helhetssyn som kan kombinera kompetenser och översätta olika intressenters behov och förväntningar till gemensamma målbilder.

– Det underlättar samarbetet och kan göra det möjligt för alla inblandade att jobba mot samma målbild. Projektledarens uppgift är ju att intressenternas förväntningar och behov uppfylls på kort och lång sikt.

En byggprojektledare ska dock inte förväxlas med en ”vanlig” projektledare, menar Tina Karrbom Gustavsson.
– En grundkurs i projektledning skrapar bara på ytan. Den räcker inte på långa vägar i komplexa samhällsbyggnadsprojekt. Men jag tror inte heller på att enbart läsa teknik och sedan läsa in lite projektledning samtidigt som man arbetar, som en del verkar tro.

– En byggprojektledare måste ju förstå tillräckligt mycket av alla delar av ett samhällsbyggnadsprojekt och hur de hänger ihop. Det kräver en omfattande utbildning där man lär sig tekniken i kombination med ekonomi, juridik, arkitektur, organisation, etik och ledarskap. Inte antingen eller. Dessa kunskapsområden samverkar och är ömsesidigt beroende. Därför anser jag att de behöver kombineras från start i högskoleutbildningar för samhällsbyggnad. Då kan vi utveckla den kunskap som kommer att krävas för ett mer hållbart samhällsbyggande.

Men Tina Karrbom Gustavsson jobbar i motvind. På en teknisk högskola med lång tradition är tekniken prioriterad trots att teknik alltid verkar i ett sammanhang.
– Och många företagsledare inom bygg hejar ivrigt på de lärare som vill se mer teknik i utbildningen. Kanske för att utbildningen de själva läste för tjugotalet år sedan mest bestod av teknik.

Hon gör en liknelse med Ericssons respektive Apples mobiltelefoner.
– Det hävdas ibland att Ericssons ingenjörer var alltför fokuserade på tekniken. Apple däremot fokuserade mer på användarna i kombination med tekniken och de vann racet. På samma sätt behövs ingenjörer inom samhällsbyggnad som utgår från att teknik alltid ingår i sociala sammanhang.

Men kan inte byggherren ha en egen intern byggprojektledare som tar helhetsansvaret? Det känns väl egentligen rätt logiskt?
– Jo, om den kompetensen finns internt kan det naturligtvis fungera bra. Jag tror till exempel att det är bra om stora och långsiktiga byggherrar har interna byggprojektledare så de kan bygga långsiktig beställarkompetens. Sedan kan en extern byggprojektledare komplettera denna vid behov. Båda behövs. Konsulten kan ju bidra med värdefulla erfarenheter från många olika typer av projekt.

Byggprojektledaren har också en viktig roll för att överbrygga de glapp som ofta uppstår mellan olika faser i plan- och byggprocessen. Hon eller han kan vara översättaren som gör att kommunikationen och samverkan fungerar inom och mellan faser.
– Man pratar också om glapp mellan olika kompetenser och att det skulle vara något negativt. Visst uppstår ibland missförstånd mellan olika yrkesgrupper, men det glappet är inte bara dåligt.

– Det är bra att vi har olika experter. Sedan är det byggprojektledarens uppgift att kombinera dessa och få dem att samverka mot samma målbild. Däremot måste experterna ha respekt för varandras kompetens.

Därför är det också viktigt att byggprojektledaren finns med redan tidigt i projektet. Hon eller han behöver tidigt utforma en strategi för att välja ut och knyta ihop kompetenserna.

Tina Karrbom Gustavsson tror att samverkan och kommunikation kommer att bli allt viktigare i framtidens samhällsbyggnadsprojekt.
– På anläggningssidan finns i dag Trafikverket, som är en sammanhållande kraft som driver dialogen och utvecklingen framåt, tillsammans med Sveriges Byggindustri och STD-företagen. Men på hussidan är det mer splittrat. Det finns i dag ingen sammanhållande aktör eller något bra forum för att prata om utvecklingsfrågor kopplat till exempelvis byggprojektledning eller upphandling.
– Jag har inte svaret på vem eller vilka som ska ta den rollen, kanske någon av de stora offentliga byggherrarna?

En annan viktig fråga för framtiden, enligt Tina Karrbom Gustavsson, är hur de skarpaste hjärnorna ska lockas till samhällsbyggarsektorn.
– Då måste ni inom bygg bli betydligt bättre på mångfald och jämställdhet. I senaste numret av tidningen Samhällsbyggaren står på omslaget: ”Kvinnor sökes!” Min direkta reaktion på det är: ”Kvinnor söker sig givetvis dit där de och deras kunskap värderas och respekteras!”