FFW: Herren på täppan vill höja kompetensen på byggena

Det här blogginlägget är ett utdrag ut vårt magasin FFW – Forsen Forward. (Intervjun gjordes i februari, 2017). Vill du ha ett exemplar, klicka här. Kostnadsfritt så klart. I magasinet kan du läsa spännande intervjuer, bland annat med Emmali Jansson, miljöpartist och ordförande i byggnadsnämnden i Göteborg, Fredrik Törnqvist, vd på Stångåstaden och 20 barn från en skola i Huddinge. Bland annat.

När Forsen Forward träffar Peter Eriksson för en intervju (februari, 2017) är det inte så konstigt att det sker på ett tåg. Han är nämligen flitig resenär hos SJ, och den här onsdagen är han på väg till Knivsta för att ta första spadtaget till ett nytt bostadsområde. Vi frågade honom hur han ser på byggbranschens framtida utmaningar.
– Just nu producerar vi på en nivå som är nära max för vad vi klarar av i Sverige. Utmaningen är att hålla den här takten även på sikt. Och det största problemet är bristen på arbetskraft.

I höstas utsåg han därför två samordnare med uppgift att se över tillgången till arbetskraft inom byggbranschen för att kunna säkerställa ett ökat bostadsbyggande. Och de drog två tydliga slutsatser: Vi måste få in mer folk från utlandet, och dagens ansträngda arbetsförhållanden håller inte.

Så hur löser vi detta?
– Först och främst behöver vi förstärka utbildningarna, och också se till att få in fler sökande. För den offentliga sektorn är detta en grundläggande uppgift, men branschen borde också kunna göra mer. Vi behöver alla se till att de som kommit hit från andra länder också kommer in på arbetsmarknaden på ett snabbt sätt. Det är förstås viktigt att vi bygger med kvalitet och inte släpper på de svenska kraven. Men folk från andra länder har också hållit i en hammare, och genom en bra, riktad utbildning kan vi se till att de snabbare kommer in i branschen. Och de behövs! Men det finns andra sätt att lösa kompetensförsörjningen. Bland annat genom att bygga effektivare, menar Peter Eriksson som talar sig varm för prefabricerade hus.

– Genom att producera hus i stället för att bygga dem på plats breddar vi basen för arbetskraft eftersom den utbildningen är kortare. Samtidigt vet vi att det blir färre byggfel än på plats, och prefabricerade hus sänker både kostnader och klimatutsläpp. Om vi ser på klimatpåverkan under hela livscykeln så vinner den här produktionen överlägset. Boverket tittar därför nu på om vi kan ändra regelverket så att miljökraven på nya hus inte bara gäller under själva driften.

Av en slump är det bygge vi besöker den här dagen ett exempel på precis det vi pratar om – ett område med prefabricerade smålägenheter, nära järnvägen mellan Stockholm och Uppsala.
– För att underlätta byggandet sänkte vi 2015 bullerkraven för lägenheter i bostadshus som ligger vid exempel stora vägar och järnvägar, men som inte vetter mot den sida där bullret kommer ifrån. Och den här förändringen har haft stor effekt, det här området hade förmodligen inte fått byggnadstillstånd med de gamla reglerna.

Peter Eriksson tycker att byggbranschen i stort fungerar bra, medan kommunerna behöver vara mer aktiva med att ta fram markanvisningar och detaljplaner.
– Många sitter och väntar på att någon ska höra av sig och vilja bygga i just deras kommun. Ett branschproblem är dock den bristande konkurrensen. Och även här kan kommunerna bidra till en förändring, menar Peter Eriksson.

– Kommunerna kan påverka hur de lägger upp sina upphandlingar. I Växjö har man till exempel delat upp sina byggprojekt i flera mindre delar, vilket gör att även mindre företag kan vara med och ge anbud. Om kommunerna använder LOU på ett bättre och smartare sätt och gör ett bra förarbete så skapar de också möjlighet för fler företag att konkurrera.

• Bostads- och digitaliseringsminister sedan maj 2016
• Ledamot av Europaparlamentet, 2014– 2016
• Miljöpartiet de grönas språkrör, maj 2002– maj 2011
• Riksdagsledamot, 1994–1998 och 2002–2014
• Kommunalråd i Kalix kommun, 1999–2004