FFW: Trä

Den här artikeln är från vårt magasin FFW – Forsen Forward. Vill du ha ett exemplar, klicka här. Kostnadsfritt så klart. I magasinet kan du läsa spännande intervjuer, bland annat med Emmali Jansson, miljöpartist och ordförande i byggnadsnämnden i Göteborg, Fredrik Törnqvist, vd på Stångåstaden och 20 barn från en skola i Huddinge. 

Billigare, snabbare, hälsosammare och miljösmartare. Allt fler förespråkar att vi ska börja bygga flerfamiljshus i trä.
– Trä är det enda förnyelsebara byggmaterial som finns, inget annat återbildas. Och vi har massor av skog i Sverige – på en minut producerade svensk skog tillräckligt mycket trä för våra två åttavåningshus vid Strandparken i Sundbyberg, säger Sandra Frank, marknadschef för Folkhem.

De två internationellt uppmärksammade husen är byggda helt i trä – stommar, fasader och tak – och 2015 fick Folkhem Stockholms handelskammares miljöpris för sitt sätt att använda världens äldsta byggmaterial. Och Sandra Frank brinner verkligen för trähus, om ordvitsen ursäktas.
– När vi byggde husen i Sundbyberg var det något av ett pilotprojekt, och vi hade beräknat att det skulle krävas knappt 75 kWh per kvadratmeter och år för uppvärmningen. Men resultatet efter inflyttning blev bara 55 kWh.

Foto: Foto: Jonas Ingerstedt

En orsak till den låga energiförbrukningen är träets inneboende egenskaper att bevara temperaturen, samtidigt som luftfuktigheten hålls nere.
– Men hållbarhet handlar inte bara om utsläpp utan också om boendekvalitet. Det här är torra hus; de andas och träet isolerar mot både kyla och värme. Därför mår vi bättre av att bo i hus av trä.

Hon berättar om en familj som flyttade in i ett av husen i Sundbyberg. Sonen var tre år och hade astma sedan födseln.
– Men efter att de flyttade in har han inte behövt ta några mediciner. Vid Linköpings universitet driver de därför nu ett EU-finansierat projekt där de tittar på hälsoaspekterna hos trähus. Bland annat diskuterar de fördelarna med att bygga sjukhus, äldreboenden och skolor i trä, eftersom det finns väldigt stora samhällsekonomiska vinster att göra.

Ett annat argument Sandra Frank lyfter fram är det faktum att trä bara väger en femtedel så mycket som betong.
– Det innebär att vi kan bygga på mark som tidigare var obyggbar och inte behöver påla lika mycket, vilket är dyrt. Just nu projekterar vi för fyra hus på mellan tio och tretton våningar i Hagastaden mellan Stockholm och Solna, på taket till en väg- och järnvägstunnel. Detta hade inte varit möjligt med andra byggmaterial.

Även bostadsminister Peter Eriksson vill att det ska byggas fler trähus, bland annat för att man kan få ner kostnaderna och därmed få hyror till rimliga priser.
– De senaste åren har vi utvecklat effektiva system för att tillverka hus i stället för att bygga dem på plats. Och prefabricerade trähus är billigare att frakta eftersom de väger mindre. Dessutom har vi en stor personalbrist inom byggindustrin, och fler människor kan snabbare få jobb om man bygger på det här sättet – det krävs ingen lång snickarutbildning, säger han till Forsen Forward.

Så varför bygger vi inte fler höghus i trä? En förklaring är lagstiftningen. Brandfaran gjorde att det var förbjudet att bygga trähus med fler än två våningar från 1874 till 1994. De moderna trähus som byggs i dag skiljer sig dock kraftigt från de gamla, och uppfyller Boverkets krav på brandsäkerhet.
– Det finns också en misstänksamhet hos många inom byggbranschen. Mycket av kunskapen om hur man bygger i trä föll i glömska med industrialismen, och många lärare på högskolor är bara utbildade i hur man bygger i betong, säger Sandra Frank.

Hon tycker också att miljöcertifieringarna måste göras om.
– I dag sker upp emot åttio procent av klimatpåverkan under de arton månader som huset byggs, medan miljöcertifieringarna bara utgår från hur mycket energi huset producerar när man bor i det. Vi har gått igenom varenda miljöcertifiering som finns, och ingen fokuserar på byggprocessen.

Sandra Frank tror dock att detta kommer att ändras, och att det kommer att sättas ett tak för energiåtgång under byggtiden, ungefär som flygets utsläppsrätter – väljer man att släppa ut mer får man också betala för det.

Även Peter Eriksson är inne på liknande tankegångar:
– Om man fokuserar på husets hela livscykel – inte bara energiförbrukningen under driften – så vinner den här produktionen stort. Boverket tittar därför nu på om man kan ändra regelverket så att miljökraven inte bara gäller under drift.

Och nu är bollen i rullning. Växjö kommun har beslutat att hälften av kommunens byggande ska vara trähus 2020, och Skellefteå, Alingsås, Linköping och Varberg är andra kommuner som diskuterar att införa strategier för träbyggnad. Samtidigt har Rikshem inlett byggnationen av tre trähus med sammanlagt 142 lägenheter i Umeå. Rikshem, som ägs av Fjärde AP-fonden och AMF, är det bostadsbolag i Sverige som bygger mest i trä och har hårda kriterier för hållbart byggande.
– Det här är en utveckling som ingen kommer att kunna stoppa. Att bygga som vi har gjort hittills kommer att vara lika provocerande hos nästa generation som att tvätta bilen med dricksvatten, säger Sandra Frank.

Sveriges största trähus är Stockholms slott, som till åttio procent består av trä. Definitionen av ett trähus är att de bärande delarna består av trä antingen massivträ eller olika former av limträ.

Här är några av de vanligaste argumenten:

• Trä är det enda förnyelsebara byggmaterialet.
• Klimatpåverkan är ungefär hälften så stor som hos betonghus om man ser till hela livscykeln, inklusive byggprocessen.
• Trä väger mindre än betong, vilket gör det lättare att arbeta med.
• Trä binder och lagrar koldioxid, och jämnar ut luftfuktigheten inomhus. Detta ger ett bättre inomhusklimat samtidigt som det förbrukar mindre energi.
• Byggtiden för ett höghus i trä är ungefär en tredjedel av tiden för motsvarande hus i betong.
• Det är billigare att bygga i trä än i betong, vilket i sin tur kan ge lägre hyror.
• Fler människor kan få jobb eftersom det inte krävs lika lång utbildning.

Text: Krister Insulander