Forsen Forward: Rahel Belatchew om stadsplaneringens utmaningar

Vill du ha vårt magasin, Forsen Forward, klicka här så skickar vi ett exemplar till din postlåda. Kostnadsfritt så klart. I magasinet kan du läsa fler spännande intervjuer, bland annat med Ilija Batljan, Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores samt Daniel Markström, arkitektur- och projektchef på Humlegården och kommande affärsstrateg på Jernhusen. Och lite till, så klart.

Foto: Camilla Lindqvist

Den största utmaningen, och möjligheten, är den som digitaliseringen och den tekniska utvecklingen för med sig, till exempel 3D-­print. Vårt sätt att producera arkitektur kommer att förändras radikalt. Om vi blickar ännu längre framåt kan vi konstatera att arkitekturen måste hitta ett sätt att hantera utmaningar som globalisering och klimatförändringar, och de förändrade förutsättning­arna som följer.

Förbättrad teknik inom förnyelsebar energi som till exempel solceller och vindkraft och sätt att förvara den utvunna energin, samt en ökad spridning av de teknikerna. Det gäller ju även digitaliseringen som redan förändrat arkitekturen.

Vi måste lära oss att förhålla oss till vår tids nya utmaningar, så som migration och urbanisering. Det är frågor som berör vårt samhälle djupt och på många olika sätt. Ett samhälle i ständig, och snabb, förändring ställer höga krav på anpassning även i hur vi utformar vår arkitektur. När det kommer till just urbanisering och därmed förtätning och utvidgning av städer måste vi fråga oss hur vi kan bygga städer ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Därtill kommer frågor som vattenförsörjning, luftkvalitet och energi­försörjning.

Absolut, att medborgare ska ta del i utformningen av sin stad är redan något vi arbetar med, men vi skulle kunna bli bättre på att erbjuda medborgare attraktiva sätt att delta. I projektet ”Resan till den jämställda platsen”, som vi lanserade nu under våren, har vi arbetat med just medborgardialog i planeringsproces­sen av en publik plats. Vi utvecklade i samarbete med Add Gender och MethodKit en metod som gör det enkelt att skapa diskussion och involvera människor.

Jag går inte och väntar på något, vår generations arkitekter verkar här och nu – och de förändringar vi vill få till måste vi vara med och finna lösningar på. Ett sådant område är att bidra till att skapa ett samhälle som är i högre grad självförsörjande.

Återkommer till vårt projekt ”Resan till den jämställ­da platsen” och vikten av att vara just inkluderande i planeringen. Har man varit med och utformat en plats är chansen större att man känner sig trygg där. Om människor som redan använder platsen dessutom får vara med och förbättra den har vi stora chanser att rätt åtgärder vidtas för att platsen ska bli bättre, mer användbar och upplevas som tryggare. Med detta sagt är det också viktigt att inkludera dem som ska bo där.

Vi arbetade med 3D-­printning och återvunnet bygg­material i vårt Labs­projekt SwimCity. Byggavfall står för en stor del av Sveriges totala klimatpåverkan, och genom att återvinna betong bidrar SwimCity till att minska belastningen på klimatet. 3D­printning av byggnader gör det enklare, billigare och mer effektivt att bygga. Genom att återanvända byggavfall och skapa ny betong som är ”printbar” blir byggprocessen ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Designmöjlig­heterna är i princip oändliga.

Trä är ett förnybart material som vi i framtiden nog kommer att se i nya skepnader.

I alla våra Labs­projekt är nytänkande en nyckelfak­tor. Strawscraper, vårt första Labs­projekt, öppnar för energiproduktion inne i staden, där den sedan ska användas. Genom att använda så kallad piezo elekt­risk teknik kan ett stort antal tunna spröt producera elektricitet enbart via små rörelser som genereras av vinden. Resultatet är ett vindkraftverk av ett nytt slag som skapar möjligheter att producera energi på byggnader. Med hjälp av denna teknik kan tidigare ej påtänkta ytor på såväl befintliga som nya byggnader plötsligt omvandlas till energiproducerande enheter.

Tekniken har fördelar jämfört med traditionella vindturbiner då den är tyst och inte stör djur­ och fågellivet. Den fungerar vid låga vindhastigheter eftersom det räcker med lätt bris för att få stråna att börja vaja och generera energi.

Det andra projektet, InsectCity och dess Buzz­Building, undersöker hur vi kan förändra vår matkonsumtion, både vad vi äter, och hur och var den produceras. För att åskådliggöra hur en urban insektsproduktion kan se ut har Belatchew Labs tagit fram insektsfarmen BuzzBuilding för uppfödning av syrsor, placerad vid Vanadisplan, och som med 1 150 kvadratmeter på 3 våningar erbjuder 10 350 kvadratmeter odlingsyta. BuzzBuilding består av en byggnad som integrerar hela produktionsflödet av insekter, från ägg till färdig insekt. Därutöver inrymmer BuzzBuilding en säker hemvist för utrot­ningshotade vildbin, som förutom att tillförsäkra hotade biarters fortsatta liv även gör Stockholm till en blommande och fruktbar stad.

Belatchew Labs ger direkt input till våra projekt. Därtill får Labs­projekten egna ben, exempelvis har BuzzBuilding fått forskningspengar för att vidare­utvecklas.

Rahel Belatchew är arkitekt MSA/SAR, DESA och grundare av RB Arkitektur AB. Hon är utbildad i Paris och Amsterdam och har sedan 1996 varit verksam som arkitekt i Paris, Luxemburg, Japan och Sverige. Sedan 2004 har RB Arkitektur AB Stockholm som bas.

Vill du läsa hela tidningen, som innehåller 52 sidor nyheter, debatt, tankar och innovationer om fastighets- och byggbranschen, klicka här så kan du beställa ett exemplar (kostnadsfritt, så klart).