24.12.09
Jag känner att jag kan påverka
Möt Forsens Agneta Hammarskiöld, byggprojektledaren som brinner lite extra för de samhällsnyttiga verksamheterna i offentliga hus och att få bevara det som redan finns. ”Forsen har både ett stort ansvar och stora möjligheter. Vi kommer ofta in i ganska tidiga skeden så vi har chansen att planera rätt från början”, menar hon.
Jag har varit anställd på Forsen sedan 2017 och sökte mig hit på grund av att Forsen hade kunder som attraherade mig. Genom åren har jag fått chansen att jobba i flera spännande projekt. Forsen är en rolig arbetsplats och vi är duktiga på uppdrag inom samhällsnyttiga verksamheter i offentliga kulturbyggnader, något jag själv tycker är extra kul. De här uppdragen kräver ofta en hög kvalitet i utförandet och att stor hänsyn tas till de antikvariska aspekterna, något som kräver fingertoppskänsla.
Just nu jobbar jag med ett projekt där Handelshögskolan i Stockholm är beställare. Både aulan och biblioteket ska renoveras med målsättningen att återställa interiören nära originalet från 1925 som är ritat av Ivar Tengbom. En antikvarisk undersökning ligger till grund för renoveringen för att säkerställa att de kulturhistoriska värden som finns både bevaras och höjs. Den här sortens uppdrag är väldigt intressanta ta sig an. Byggnaden är blåklassad enligt Stadsmuseet och att få vara delaktig i att återskapa miljöer som någon byggt med omsorg från början tycker jag är både viktigt och hedrande.
Uppdraget på Handelshögskolan passar mig som handen i handsken. Det är givande att få vara delaktig i att utveckla offentliga byggnader på ett bra sätt. Detta är byggnader som ska stå kvar och som ska fylla ett syfte – länge. Jag har under lång tid varit engagerad i frågan om att bevara byggda miljöer och har både varit på byggnadsvårdsläger och har en bakgrund i miljörörelsen. Jag vurmar för återbruk och hållbarhet och känner att jag kan påverka genom min roll här på Forsen. Även om det börjat röra på sig i byggbranschen kastas det fortfarande skrämmande mycket byggdelar och inredning i jättefint skick. Ibland bara för att man inte har någon plats att förvara det på. Det krävs ett nytt tänk och en helt annan planering för att få till ett anständigt byggande.
I uppdraget på Handelshögskolan tittar vi just nu på vad vi skulle kunna göra med de gamla hörsalsstolarna som borde slippa åka i containern. Kanske kan vi skänka dem till någon fri teatergrupp eller liknande? Att på så sätt kunna skapa värde för någon annan skulle kännas otroligt bra och är dessutom ett fint exempel på social hållbarhet.
Vad gäller bevarandet av hela byggnader har Sverige gått från att ofta vara sämst i klassen på 60- och 70-talet till att vi nu ser en sorts nyvakenhet kring värdet av att bevara äldre miljöer och att jobba utifrån det som faktiskt finns. Att riva byggnader är som att kalhugga skog – man förstör så mycket annat som många inte tänker på. I skogen utraderas hela ekosystem under jord och det är samma sak i en stad. Rivs hela kvarter raderas både kulturliv och stadsrum ut och det är svårt att sedan återskapa den typen av miljöer, känsla och liv. Det här och mycket annat brinner jag för och jag är tacksam över att fortsätta kunna påverka genom min roll här på Forsen. Nu och framåt.
