Flera projekt med hållbarhetsmål på Åland

Översyn av öns broar
Beställaren Ålands landskapsregering har ansvaret för cirka 60 landsvägsbroar. En stor del av dem byggdes under 1970- och 1980-talet och håller på att renoveras eller bytas ut mot broar med både bättre konstruktion och bärighet. Forsen har varit verksamma i projekt på Åland sedan 2012, ett av de senaste var Samverkansbroarna som omfattat utbyte av de fyra befintliga broarna Djurholmsundsbron, Långholmsströmsbron, Askörsbron och Kastörsbron.

Forsen har i detta projekt varit med som projektledare/projekteringsledare i hela projekteringsskedet från systemhandling till bygghandling. Med ombyggnad väg, geoteknik, brokonstruktion och tillfälliga broar. Systemhandling påbörjades 2019 och det första förfrågningsunderlaget var framme 2021. Forsen följde även med in i produktionsskedet med projektledning och byggledning. Den första entreprenaden gällde Djurholmssundsbron och Långholmsströmsbron, som handlades upp och påbörjades 2022. Entreprenader för utbyte av Askörsbron och Kastörsbron påbörjades sedan under 2023. Under 2024 var samtliga broar på plats.

Samverkansbroar bästa alternativet
– Med fokus på hållbarhet planerade man i ett tidigt skede för att byta ut broarna till träbroar, berättar Maria Nordlöf, projektledare/projekteringsledare på Forsen. Men i samband med utredningsarbetet gjordes en klimatkalkyl som visade att samverkansbroar, i betong och stål, var mer hållbart. Bland annat sett till livslängden.

När beslutet om samverkansbroar var på plats fortsatte man i projekteringen jobba med andra förbättringar och optimeringar som skulle ge en än mer hållbar lösning. Målet på minst fem optimeringsinsatser med gynnsam klimatpåverkan har man uppnått, med råge.

– Några exempel är att vi optimerat antalet pålar, det har gjorts mindre ingrepp i naturen genom att skyddszonen vid bergsskärning har minskats, vi har kravställt betongkvaliteten där cement delvis ersatts med flygaska, som i sin tur minskat koldioxidutsläppen. Vi har även slopat undre förstärkningslager vid ombyggnad av befintlig väg vilket lett till både minskad materialåtgång och antalet transporter.

Åtgärder längs Järsövägen
Just nu pågår även projekt som berör Järsövägen. Här finns fyra broar, Järsöbron, Skobbholmsbron, Nåtöbron och Bergöbron, som inte uppfyller dagens krav på trafiklaster och är i slutet av sin livslängd. Samtidigt finns det ett växande behov av att förbättra trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister längs vägen. Under 2022–2023 genomfördes därför, på uppdrag av Vägnätsbyrån på Åland, en förstudie för att utreda problemen. Förstudien resulterade i rekommenderade åtgärder som byte av de fyra broarna och anläggning av en gång- och cykelväg längs med hela sträckan. Plus rekommenderade skyddsåtgärder för naturmiljö, kulturmiljö och fornlämningar.

Forsens uppdrag har inletts med planering av förstudieskedet och framtagande av process för planerings- och projekteringsskeden för infrastrukturprojekt.

– Jag som projektledare har sedan följt med genom förstudie- och programskedet som nu pågår och deltar även i planering inför start av projektering, berättar Maria Nordlöf. Parallellt med programskedet ska Vägnätsbyrån påbörja projekteringsprocessen för de aktuella broarna.

Minst fem optimeringsinsatser även här
Även i de här projekten finns målsättningen att kunna påvisa minst fem optimeringsinsatser med gynnsam klimatpåverkan.

– Vad gäller broarna kommer vi kunna göra liknande klimatsmarta åtgärder som vi gjort i projekt Samverkansbroarna men på den här 7,5 km långa sträckan finns det extra utmaningar, konstaterar Maria Nordlöf. Att anlägga en gång- och cykelväg är i sig en positiv åtgärd då det kan bidra till en minskad klimatpåverkan om fler väljer att cykla i stället för att åka bil, men vi måste också ta hänsyn till att sträckan gränsar till både naturreservat och Natura 2000-områden.

I ett nära samarbete med Miljöbyrån och beställaren håller Forsen på att utreda frågan hur man bäst tar hänsyn till områdena.

– Vi kommer givetvis följa de lagar som finns och fortsätta samordning med Miljöbyrån gällande skyddsåtgärder och kompensationsåtgärder. Det kan exempelvis handla om att ta ny mark i anspråk för att främja den biologiska mångfalden.

Projektets effektmål ska genom de åtgärder som rekommenderas sedan skapa förutsättningar för att uppfylla Ålands strategiska utvecklingsmål.